Här har vi då dagens (och nattens) terrorist. Har förstått att han förmodligen kommit i 26-veckorskrisen, fast han är bara inne på sin 23:e vecka. Jaaa! Älskar de här kriserna, heter egentligen utvecklingsfaser.
Vi har en bok som heter Växa och upptäcka världen, skriven av Hetty van de Rijt och Frans X Plooij. Den tycker jag alla nyblivna föräldrar bör läsa. De skriver om alla sju faserna, hur de yttras och förklarar varför bebisen är som den i de olika faserna. I den här fasen står det att de bland annat kan sova dåligt (menar ni!?!) och få dålig aptit (haha, inte den här filuren).
Det som händer nu är att han börjar bli medveten om avståndet mellan sig själv och mamma/pappa och han inser att han inte kan komma till oss på egen hand. Det är efter den här fasen som de börjar lära sig att sitta och rulla runt. Men just nu så börjar han yla så fort han inte ser mig och vill ha uppmärksamhet hela tiden. Den här fasen brukar vara i fyra veckor, härligt!
Eftersom han började sova bättre när han fick riktig mat så kan man kanske ana vad jag kommer att göra nu. Jodå, helt rätt, här blir det matfrossa utan dess like. På med haklappen Arvid, nu kör vi…