Ibland alltså…

Har haft en ursäkt till att inte gå till stranden, de få aktuella dagar denna sommar, och det är att C inte är anpassad för strand och sand i denna ålder. Den egentliga anledningen är ju att jag missat förberedelserna för Beach 2015. Men igår packade jag matsäck, handdukar, parasoll och F-n och hans moster, och drog ner till stranden. Jag måste ju testa om det faktiskt blir som jag föreställt mig att ha med en ettåring på stranden. Bara så att ni vet, jag hade rätt. Ibland misstänker jag att jag har ett sjätte sinne. 

På en timme blankt hann vi med att:

   
Jaga nyfiken ettåring som skulle undersöka saker.

    
Gräva i sanden, styra upp intressekonflikter av diverse materiel (gånger 10).

   
Fika, doppa bulle i sand och sen fortsätta äta på den. Rensa liten mun på sand, snäckor och torkad tång.

Sen tyckte jag nog att det fick räcka. Vi var nog intressant underhållning för folk runt omkring. När sen A tyckte att han inte kunde ta på sig tröjan själv för att han var full med sand (och då fortsatte att åla sig i sanden), rann sinnet över lite på denna arma moder. Ni kan nog se pojkarna på en flotte, närma sig Bornholm…eller Polen. Vet inte så noga för tillfället. 😉

En reaktion på “Ibland alltså…

  1. Jag. Är. Imponerad. Skulle aldrig, aldrig gå till stranden själv med mina…Alfred är så galet snabb o opålitlig. Hugo är inte mkt bättre…

    Jag har för övrigt satsat på beach 2016. Var på mitt livs första PT-pass idag. Behöver någon som jagar mig både gällande träning o mathållning… Delmålet är Beach Phuket november. Intressant att se utfallet…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *